Klaustofobikern
En biobiljett har idag fått mig att fundera över min oövervinnerliga fobi........Klaustofobi. En klaustofobiker klarar inte att vistas i låsta och trånga utrymmen, hissar, toaletter utan fönster alltså alla utrymmen som är trånga och där det finns dörrar som måste låsas.
Trots idog träning så har min fobi på intet sätt blivit bättre utan med åldern tilltaget. Stundom kan det vara ganska invalidiserande men har man levt med det i hela sitt medvetna liv så kan man ganska lätt handskas med detta.
Men hur kul är det när någon rycker upp en toalettdörr på en allmän plats.
Naturligtvis har jag numera alltid med mig någon form av vakt som står utanför. Alltför många gånger har man stått med rumpan bar och dörren har ryckts upp. Nåja det gick ju bra medan rumpan fortfarande var fast och fin, numera vil man nog inte visa upp den för allmänheten.
Ja då var det ju biobiljetten. Att gå på bio är ett helt företag inklusive svett och tårar.
Tänk er att sitta inklämmd i en mörk biosalong, ingen möjlighet att snabbt ta sig ut, att vara instängd tillsammans med en massa främmande människor ..jag svettas vid bara tanken. Tänk om det skulle börja brinna, inga fönster , bara mörker och stängda utrymmen.
Att åka hiss är oxå sådant jag inte utsätter mig för. Hissen har allt en klaustofobiker kan önska sig och kan nog trigga igång ett destruktivt beteende som att kräkas eller i värsta fall få panik.
Numera skäms jag inte längre för min något avvikande läggning, jag tror att det finns fler även om man inte våga erkänna för sig själv eller för andra.Jag skulle definitivt vilja gå på bio men med all min rädsla så skulle jag inte få behållning av filmen. Att börja med träning i min ålder är som att lära en gammal hund sitta ....omöjligt.
Jag förstår naturligtvis vart detta har kommit ifrån men att börja grubbla över det ger mig ingen bot.
Jag gillar öppna landsskap, vidderna och havet , jag hatar trånga utrymmen med allt vad det innebär men vi har ju alla en valfrihet.
Biobiljetten som jag fått den blir säkert någon annan glad över, själv håller jag mig till TV:n då har jag nära till min flyktvägar i fall om att och ingen fara om rumpan är bar.