Ett gulnat fotofrafi !!
Året var 1945. Vi borde ha känt varandra bättre, vi borde ha haft mamma-dotter förhållandet, jag borde ha förlåtit. Ett gammalt blekt foto , tänk att det kan väcka så mycket av ens innersta. Det här kortet togs i Hannover mitt under brinnande kriget. Gerda med sin älskade schäfertik.Hunden sköts en natt när SS-soldaterna stormade Gerdas lägenhet på jakt efter gömda judar. Jag tror att Gerda i grund och botten var en kärleksfull kvinna , jag vet att hon hade en enorm humor och var levnadsglad. Men efter händelsen med hunden så blev hon aldrig den hon varit , enligt utsago. 5 år senare gav hon livet till en liten flicka och lämnade bort henne omgående. Hon verkade sakna modersinstinkten , levde här och nu ett liv fylld av olycka och elände. Men under alla år höll hon kontakten och vi träffades på stora högtider. För mig var hon trots allt " Tanten från en annan stad ". Nu många år senare så går mina tankar stundom i retur . Gerda är borta sedan länge , det finns inga släktingar som kan hjälpa mig att förstå , jag gräver i min minnesbank och hoppas hitta en förklaring till hennes oförklarliga beteenden. Det tog inte många år så kom det en liten bror som fick gå samma öde til mötes. Denna lille bror är kanske inte vid liv, och om så vore så var det väldigt illa ställd med missbruk av olika slag.
Det här kortet betyder mycket för mig. Jag har några kort till men det är kortet där hon visar sin omtanke tycker jag bäst om. Jag hoppas att mina barn och barnbarn kommer att ta väl hand om det.
Solen skiner utanför mitt fönster , tankarna skingras och jag är åter här och nu. Behöver man förstå allt ?? Vissa saker får man aldrig svar på så varför grubbla och hänga läpp. Det står en ny utmaning bakom nästa hörn . Kära medresenärer på livets stig, ta väl vara på varandra .