syllasegen

 

Ja, då kom vi på att spontant åka en sväng till Umeå. Bilen behövde en rejäl tvätt efter vårens leriga vägar och diverse ärenden stod oxå på agendan. Under resan så mådde våran lille dåligt och kräktes upp frukosten men verkade pigg och alert. Väl framme så tyckte vi att Matte skulle gå med alla tre för att civilisera de vilda lantisarna. Husse skulle ägna sin tid åt bilen. sagt och gjort, om matte hade vetat vad som väntade så hade hon nog tänkt mer än tre ggr. Matte den stackarn, ja det är ju jag förståss.

Alla tre busar kopplades, axelväskan placerades där den skulle vara och det bar av. Ja nog bar det av allt. De två äldsta tog kommandot och brakade iväg som en stridsvagn inför ett väntande krig. Den lille krumeluren hoppade, tjöt, gnällde och skällde och ville bli buren. han trasslade in sig i de andras koppel och vrålade ännu högre.

Mina bajspåsar rymde ur min högra jackficka och fladdrade iväg i den försommarvinden som var ovanligt ljum. Axelväskan lämnade axeln och hasade baköver och liknade ett fladdrande segel.

Förbipasserande log medlidsamt emot mig och jag tackar Gud att jag inte är tankeläsare. De två äldsta , helt omedvetena om hur jag kände, drev på och låg som vinthundar utefter vägen medans den lille fortsatte att spela pajas. Jag väste deras namn i mungipan, hotade och bad men inget hjälpte. Om inte detta var nog så sätter sig han som ska vara äldst och klokast framför en uppfart och gör toalett. Stora A förståss ggr tio. Mina bajspåsar var vi det här laget i Sävar svävandes i den ljumma vinden. Ansiktet skifftade färg från blekt till tomatrött och hjärtat slog några extra slag. Tack och lov för pappersnäsdukar. Men vart slänger jag soperna ? Alla tre fortsätter i samma anda som tidigare , folk tittar fundrande och jag höjer inte blicken från trottoaren. Min vänstra arm är numera två meter lång men mitt tålamod är betydligt kortare.

Jag ger upp...Att få dessa busar att bli " rumsren" det känns mig övermäktigt . Med tre gigantiska "dårfinkar" i vänster hand, en höger sida som bär bajsnäsdukar och en rymmande axelväska så kommer till slut till bilen, och faller ihop som en potatissäck i framsätet.