Strutsen!!!
Har ni sett programmet Lyxfällan på dummburken?? Människor i olika ekonomiska situationer viker ut sig för tittarna och får hjälp med kronofogden, inkasso och andra som kräver dem på pengar. I alla program så får de frågan;
Hur har det kunnat gå så långt?
Och svaret är alltid detsamma:
Man bryr sig inte till slut, man stoppar huvudet i sanden.
Jag tycker att många stoppar huvudet i sanden och låter problemen växa till dimensioner som är större än det var tidigare för att i ett sista skede be sina medmänniskor om hjälp.
När jag var barn, långt innan jag kom till Sverige, så började jag att i ett tidigt skede försöka att undvika eller förebygga problem. Jag lärde mig snabbt att om jag kunde undvika eller genast ta tag i problemen så skulle bestraffningen bli lindrigare eller t.o.m. utebli. Problem är till för att lösas och kan stundom både berika och ge kunskap. Problem ser naturligtvis olika ut för stora eller små människor men oavsett ålder så är det jobbigt.Mitt stora problem som barn var att jag inte hade någon mamma som bodde med mig. Mina kompisar var väl medvetna om detta och det blev ett stort problem föe mig. jag gruvade att gå i skola av rädsla för frågor och trakaserier. För att få slut, eller åtminstone få en lindring av detta problem så broderade jag ut en underbar saga om en underbar mor .
Denna mor kom oftast på besök med massor av presenter, hennes kärlek var outtömlig men tyvärr så hade hon pga sin karriär inte möjlighet att bo hos mig. Denna berättelse slukade man med hull och hår ...........ett tag.
Sedan kom ett nytt problem, vart var alla dessa fina presenter?? Ja så kom nästa broderie och till slut hade jag bundit ris på min egen rygg.
Jag tror att mina misstag lärde mig snabbt att problem skall man lösa på rätt sätt med rätta verktyg och inte med tungans makt. Ibland tycker jag att man gör problem av sådant som egentligen inte är problem.....från början.
Problem är , som bekant, till för att lösas, men de stora världsproblemen verkar aldrig kunna lösas.
Det ena kriget avlöser det andra, konjunkturssvängningarna är värre än en berg och dalbana och världens politikerna frossar i varandras problematik.
Hur fasen skall man då på gräsrotsnivå lära sig att hantera och lösa problem??
Nej, jag får nog återgå till mina barndomsminnen och se: Hur gjorde jag då?????